Oberoende kulturmagasin.

Fotografi

Svensk fotohistoria: från daguerreotyp till mobilkamera

Svensk fotohistoria börjar med Johan Wilhelm Bergströms daguerreotyper i 1840-talets Stockholm och fortsätter via Hasselblad på månen, Christer Strömholms fotoskola och Lennart Nilssons bilder till mobilkameran. Här är de viktigaste stegen och var bilderna finns i dag.

Av Publicerad 6 min läsning
Gammal träkamera, en förgylld ram, en mellanformatskamera och en mobiltelefon på ett museibord

Svensk fotohistoria är kortare än måleriets men full av överraskningar. Den börjar med en mekaniker som köpte sin kamerautrustning via en bokhandlare och fortsätter med en svensk kamera som lämnades kvar på månen. På vägen finns en fotoskola i Stockholm, bilder av livet före födseln och miljontals negativ i museernas arkiv. Här går redaktionen igenom de viktigaste stegen, från de första daguerreotyperna till kameran i mobilen.

Daguerreotypin kommer till Stockholm

Den som söker sig till den svenska fotografins början hamnar snart hos Johan Wilhelm Bergström. Han föddes 1812, dog 1881 och var en till stor del självlärd mekaniker i Stockholm. Enligt Nationalmuseum köpte han 1843 utrustning för ”ljusmålning” genom bokhandlaren Adolf Bonnier, som i sin tur hade köpt in den i Paris. Redan året därpå visades Bergströms daguerreotyper i Bonniers boklåda i Norrbrobasaren.

Bergström startade sin egen ateljé i Stockholm sommaren 1844 och var sedan i ungefär ett decennium landets ledande daguerreotypist. Under sommarmånaderna porträtterade han sina kunder i en trädgård på Blasieholmen. I en annons från 1845 lovade han daguerreotyper i största möjliga format, cirka 14,5 gånger 10 centimeter. Han lade ner fotograferandet 1854 och överlät ateljén åt en kollega.

Nordiska museet förvarar en daguerreotyp av drottning Josefina i en förgylld metallram. På baksidan står det ”Daguerreotyp af J. W. Bergström”. Bilden är endast 8,3 gånger 6,7 centimeter stor och gjord på kopparplåt. Museet förvärvade den redan 1877 från konsthandlaren H. Bukowski, enligt katalogposten på DigitaltMuseum.

Även Nationalmuseum har köpt in verk av Bergström. År 2020 tillkom ett porträtt av hans hustru Henriette Ronjon. Det är så skarpt att man ser en tunn tråd som går från spinnrocken till hennes händer.

Bergström var inte ensam om att arbeta med fotografi i Sverige. Om Oscar Gustave Rejlanders fotocollage och kvinnornas roll i de tidiga porträttateljéerna berättas i texten om fotografi som konstform i Sverige.

Samlarna som räddade bilderna

Mycket av det tidiga fotografiska arvet bevarades tack vare samlare. Helmer Bäckström, den förste att bli professor i fotografi vid KTH i Stockholm, ägde flera viktiga daguerreotyper av Bergström. Hans samling gick senare till Fotografiska museet, som i dag ingår i Moderna Museet.

Nordiska museet förvaltar en av Nordens största samlingar av kulturhistoriska fotografier, med cirka sex miljoner bilder. Museet beskriver detta i ett pressmeddelande från september 2025. Arkivet har också drabbats av olyckor. Vid en vattenläcka år 2021 skadades cirka 100 000 negativ. De räddades sedan och digitaliserades inom projektet 100 000 Bildminnen.

Hasselblad: en svensk kamera i världen

Efter andra världskriget tog Victor Hasselblad och hans team fram kameror som vanliga fotografer kunde använda. Den 6 oktober 1948 presenterades Hasselblad 1600F på en presskonferens i New York. Det var en spegelreflexkamera för formatet 6 × 6 med objektiv, filmmagasin och sökare som gick att byta ut.

Snart var kameran känd även långt bortom fotoateljéerna. Det var astronauten Walter Schirra som föreslog att NASA skulle välja en Hasselblad 500C. En modifierad version av den flög med Mercury 8 i oktober 1962. När den första amerikanska rymdpromenaden genomfördes 1965 fångades den med en Hasselblad. Under Apollo 11 den 21 juli 1969 var det en silverfärgad Hasselblad som tog bilderna på månens yta.

För att minska vikten lämnade astronauterna kamerahusen på plats. Enligt Hasselblads egen historik stod tolv kameror kvar på månen under Apolloprogrammets månfärder från Apollo 11 till Apollo 17. Endast filmmagasinen återfördes till jorden.

År Händelse Var du hittar spåren
1843 och 1844 Bergström köper kamerautrustning och etablerar sin ateljé i Stockholm Nordiska museet och Nationalmuseum
1948 Hasselblad 1600F presenteras i New York Hasselblads historik
1962 Fotoskolan i Stockholm grundas av Christer Strömholm Nationalmuseum
1965 Tidskriften Life publicerar Lennart Nilssons bilder av fostrets utveckling Boken Ett barn blir till
1969 Hasselbladkameror fotograferar på månen Hasselblads historik
2025 Nordiska museet inviger fotorummet Nordiska ögonblick Nordiska museet i Stockholm

Fotografer som formade 1900-talet

K W Gullers är ett av de namn som ofta återkommer i berättelsen om Sverige efter andra världskriget. Hans arkiv finns i dag på Nordiska museet, där en bild visar honom med sin Hasselbladkamera. Vid invigningen av fotorummet Nordiska ögonblick den 17 oktober 2025 visades cirka 800 bilder av ungefär sextio fotografer. Bland de utställda märktes Gullers, Hélène Edlund, Kerstin Bernhard, Tore Johnson och Sten Didrik Bellander.

Christer Strömholm och Fotoskolan

Från början ville Strömholm bli målare och studerade hos Isaac Grünewald och Otte Sköld i Stockholm. Efter kriget bytte han till fotografi i Paris, där han bodde under lång tid. Hans mest kända projekt är porträtten av transsexuella kvinnor vid Place Blanche, tagna mellan 1958 och 1968 och senare samlade i boken Les amies de Place Blanche.

Strömholm startade Fotoskolan i Stockholm år 1962. Enligt Nationalmuseum präglade skolan många fotografer. Han tilldelades Hasselbladspriset 1997 och räknas bland Sveriges främsta fotografer. Nationalmuseum visade hans porträtt från Paris i en utställning under 2022 och 2023.

Lennart Nilsson och bilderna av livet

Lennart Nilsson föddes 1922 i Strängnäs och började arbeta som frilansfotograf för svenska tidningar på 1940-talet. På 1950-talet blev han känd för sina närbilder i böcker som Liv i hav och Myror. Det internationella genombrottet kom 1965, då Life publicerade hans bilder av fostrets utveckling.

Boken Ett barn blir till följde på detta arbete och har utgivits i ungefär tjugo länder. De flesta bilderna togs utanför livmodern i en saltlösning på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Nilsson var den förste att få Hasselbladspriset, år 1980. Hans fotografier följde med rymdsonderna Voyager 1 och 2. Enligt SVT avled han i januari 2017 vid 94 års ålder.

Se fotohistorien själv

Moderna Museet i Stockholm förvaltar den samling som tidigare tillhörde Fotografiska museet. Nordiska museet visar bilder ur sitt eget arkiv i fotorummet Nordiska ögonblick, där en del av utrymmet är avsett för tillfälliga visningar. En stor andel av samlingarna finns också tillgängliga digitalt på DigitaltMuseum, där Nordiska museet har publicerat betydande delar av sina bestånd.

Från filmrulle till mobilkamera

I dag är fotografering något de flesta ägnar sig åt utan att fundera på saken. Enligt rapporten Kulturvanor från Myndigheten för kulturanalys hade 72 procent av befolkningen i åldern 16 till 85 år tagit bilder eller filmat under de senaste tolv månaderna 2015. Endast musik, film och böcker var vanligare kulturformer. Undersökningen grundar sig på data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Rapporten visar även att fotograferande skiljer sig från flera andra kulturvanor. Det finns ingen tydlig koppling till om man bor i stad eller på landsbygd. I stället var det just fotograferande och besök på historiska sevärdheter som hade starkast samband med hushållets inkomst.

Tekniken har bytt form flera gånger, från kopparplåtar till film och sensorer. Ljudbärarna har gjort en liknande resa, som vi berättar i texten om kassett och vinyl. Den som själv vill lära sig manuella inställningar kan börja med vår guide till att fotografera fyrverkerier.

Vanliga frågor om svensk fotohistoria

Vem var Sveriges första framgångsrika daguerreotypist?

Johan Wilhelm Bergström startade en ateljé i Stockholm år 1844 och var i ungefär tio år den mest framträdande daguerreotypisten i landet. Han slutade som fotograf år 1854.

Var finns Sveriges största samling av fotografier?

Nordiska museet förvarar cirka sex miljoner fotografier och kallar samlingen en av de största kulturhistoriska fotosamlingarna i Norden. Den konsthistoriska fotosamlingen förvaltas av Moderna Museet.

Varför ligger svenska kameror kvar på månen?

För att minska vikten lämnade astronauterna kamerahusen kvar på månen. Sammanlagt blev tolv Hasselbladkameror kvar under månfärderna från Apollo 11 till Apollo 17.

Vem grundade Fotoskolan i Stockholm?

Christer Strömholm var den som grundade Fotoskolan år 1962. År 1997 tilldelades han Hasselbladspriset.

Vem var den första mottagaren av Hasselbladspriset?

Lennart Nilsson fick priset år 1980. Hans mest kända verk är de fotografier som visar fostrets utveckling och som tidskriften Life publicerade år 1965.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 8 november 2026.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *