Vad är väl mera vackert än ett välregisserat fyrverkeri. Färg och form i samspel, explosioner som får marken att skälva. Förväntansfulla samlas vi i tusental för att förföras av skickliga pyrotekniker. Tyvärr är stunden alltid för kort, även om flera hundra tusen stigit i skyn.
Att bevara skådespelet är inte svårt. Vad du behöver är en kamera som kan ställas in helt manuellt, ett stabilt stativ och en trådutlösare. Plus lite annat smått & gott, lite beroende på hur allvarligt du tar på din fotografering.
I VILKEN MILJÖ SKALL FYRVERKERIET AVFYRAS
Min vän pyroteknikern säger: I öknen, med en bergskedja i horisonten. Efter solnedgången då himlavalvet har ett djup och det ännu finns ett svagt ljus strax i horisontlinjen som ger kontur åt bergmassivet.
Tyvärr har vi väl inte möjlighet beskåda ett fyrverkeri i denna miljö dagligen, utan oftast är det väl så att stora fyrverkerier skjuts av i stadsmiljö, där omkringliggande ljus stör en del av effekten.
OM VI TÄNKER OSS ETT FYRVERKERI
Du befinner dig tillsammans med tusentalet andra förväntansfulla på platsen. Första problemet blir alltså; det är för mycket människor runt omkring dig. Du blir tvungen att spärra av ditt revir eller söka en plats där du har mera svängrum. Med lite fantasi och förberedelse finner du denna plats. Valet av fotograferingsplats är något av det viktigaste att tänka på om du önskar dig välkomponerade och spännande bilder.
Står du alldeles intill avspärrningarna? Inte bra! Här kommer du inte att få bra bilder. Några kilometer bort? Inte heller bra! Undvik kraftiga teleobjektiv om du inte söker speciella effekter. I stället tänker vi oss att du kopplar på ett objektiv med brännvid 35mm på din småbildskamera. Då skall hela sceneriet kunna rymmas i sökaren då det väl kommer igång.
Du hamnar förmodligen på ett avstånd kring 500 till 800 meter från avfyrningsrampen.
Hur är det med ljuset? Visserligen är det sent på kvällen och mörkt. Men en stad fullt upplyst ger ifrån sig ett kraftfullt ljus – tyvärr i färgskalan grönt på vår film. Låga moln och kvällsdis kan förvärra effekten i himlavalvet.
Är det så, vänd ryggen mot stadens ljus och fotografera mot en mörkare bakgrund. Båda fonderna blir bra – lite beroende på vad du önskar. Vackert är en välkomponerad bild av enbart fyrverkeriet, men även en bild där stadens arkitektur med tinnar och torn stödjer bildkompositionen kan vara nog så vacker. Du har ett problem till och det är röken som pjäserna utvecklar. På plats att kontakta SMHI för en vindrapport, styrka och riktning. Bäst är om du har en lätt bris från sidan så att röken driver ut ur bild. Har du vinden rakt mot dig förstår du själv hur scenen ser ut efter tio minuter.
Nu har vi tänkt på allt – men säkert glömt något. Vad vi glömt upptäcker du vid din fotografering. Erfarenhet, kallas det visst
KAMERA
Storformat, mellanformat eller småbildskamera Det går bra vilket som. Bara du kan ställa in tid och bländare helt manuellt. Dessutom måste du kunna ställa skärpan helt manuellt. Tyvärr – ingen autofocus!
OPTIK
Vidvinkel
Normal
Lätt tele
Du använder den optik som passar för din komposition. En optik med 24 mm brännvid ger dig ett spännande panorama, 35 mm skjuter inte bort motivet så långt ifrån dig. Normaloptiken på 50 mm för småbilds- kameran är en mycket bra brännvidd vid fotografering av fyrverkeri. Med den lätta teleoptiken kring 80mm till 135mm når du att fotografera enskilda krevader på hög höjd. Arbetar du med andra filmformat än 24x36mm översätt brännvidderna till aktuellt filmformat.
STATIV
Kameran på ett stabilt stativ och en trådutlösare monterad i kameran.
FILM
Färgdia eller negativ färgfilm. Det finns för och nackdelar med båda. För familjealbumet rekomenderar jag negativ färgfilm.
FILMKÄNSLIGHET
Du behöver inte ha en högkänslig film på 1600 iso vid fotografering av fyrverkerier. Kodachrome med känslighet 25 iso är oslagbar i skärpa och färgmättnad – men ack så besvärlig. Ingen framkallning i Sverige och kräver stor noggranhet från din sida. Ektachrome och Fujichrome 64 iso till 200 iso är bra filmer i dia. Den negativa färgfilmen väljer du i känslighet mellan 100 till 200 iso.
BLÄNDARE
En vis man lärde mig knepet: Kvadratroten ur filmkänslighetstalet är lika med bländaren vid fotografering av fyrverkeri. (Inte riktigt exakt, men nästan) Alltså; Har du en film med känslighet 64 iso knappar du in 64 på din miniräknare och trycker på tecknet för roten ur. Och se, din miniräknare visar siffran 8. Ställ in bländare 8.
25 iso = Bländare 5,6
64 iso = Bländare 8
125 iso = Bländare 11
200 iso = Bländare 16
400 iso = Bländare 22
Naturligtvis skall du för säkerhets skull också ta några bilder med ett bländarsteg upp/ner. Intensiteten i fyrverkeriet kan variera beroende på hur kraftfulla pjäserna är.
EXPONERINGSTID
Tänk dig följande: En kraftfull raket antänds i mörkret. Du ser tändstickan tändas, stubintråden fräsa till och raketen lyfter med en eldsvans efter sig. Fem sekunder senare kreverar raketen ett hundratal meter upp i skyn. Under loppet av tre sekunder betraktar du så en kraftfull färgkaskad mot det mörka himlavalvet.
Ställ dig frågan
Vad av detta vill jag ha med på min bild?!
Svarar du
-Jag vill ha en bild där jag ser raketen stiga till skyn, krevera i sin fulla prakt och känna rörelsen i stjärnfallet.
DÅ GÖR DU SÅ HÄR
Klipp till en 3×3 dm pappskiva och klä denna med svart sammet. Placera kameran på ditt stabila stativ. Håll den svarta skivan ett par centimeter framför optiken. Tidsinställningen har du ställt på B och nu öppnar du slutaren och låser den i öppet läge med hjälp av trådutlösaren. När du ser stubintråden fräsa till tar du bort din svarta skiva framför optiken och njuter av raketens krevad. När den avklingat håller du åter din svarta skiva framför optiken.
VAD HÄNDE.
I och med att du under hela förloppet haft slutaren öppen registrerade filmen allt ljus raketen avgav. Och som du såg ökade och minskade ljusintensiteten snabbt i alla skéenden. Raketen målar fram bilden på ditt negativ. När krevaden sker har raketens eldsvans för längesedan slocknat. När de sista stjärnorna gnistrar till, är det åter mörkt där raketen krveverade. Om du nu bara vill ha denna enda krevad på din bild stänger du slutare. Och drar fram filmen till nästa ruta.
DUBBEL OCH FLERDUBBELEXPONERING
Men du kan också fortsätta att dubbelexponera in flera krevader på ditt negativ och på så sätt skapa en mycket vacker komposition. Vill du exponera in flera krevader låter du slutaren stå fortsatt öppen med din svarta skiva framför optiken i avvaktan på nästa pjäs. När den går i luften upprepar du proceduren med den svarta skivan. Himlen är mörk och du har ännu oexponerade delar av ditt negativ. Nästa raket kommer säkert inte att krevera exakt där den första gjorde det. Förmodligen hamnar den mera åt höger eller vänster, lägre eller högre. Exponera inte in allt för många krevader. Tre till sex kan vara vackert – men det bestämmer du och situationen själv. När du är nöjd med din komposition stänger du slutaren, drar fram filmen till nästa ruta och börjar om.
Men, frågar du dig
Den svarta skivan, varför skall jag hålla den framför optiken? Kan jag inte bara öppna slutaren och låta raketerna gå i luften.
EXPONERING AV OMKRINGLIGGANDE MILJÖ
Svaret på din fråga är; Jo det kan du – under förutsättning att det är mörkt runt omkring dig. Men befinner du dig i en miljö där du exempelvis har en upplyst stadsmiljö med tinnar och torn i fonden och kanske speglingar i vatten måste även denna del av motivet bli rätt exponerad. Håller du slutaren öppen för länge överexponeras de fasta ljusskenen så småningom till att se ut som om det var mitt på dagen. Underexponerar du denna del blir det inte mycket kvar av miljökompositionen med bron som spänner över vattnet, Stadshusets upplysta fasad eller de vackra gamla båtarna som ligger förtöjda vid kajen. Att allt detta blir rätt exponerat ser du till med hjälp av den svarta skivan.
SÅ HÄR GÖR DU
Innan fyrverkeriet börjar har du valt film/filmkänslighet. Du har ställt in kamerans bländare enligt mina råd i avsnittet Bländare. Nu mäter du ljuset på vanligt sätt över den aktuella vyn. Med en 100 iso film och bländare 11 får du kanske en tidsexponering kring 15 sekunder. Om detta är rätt exponeringstid för att exponera stadsmiljön rätt, innebär det, att du maximalt kan dubbelexponera in krevader under 15 sekunder. Omvänt, har du redan efter fem sekunder fått din bild och absolut inte vill ha flera stjärnfall med på bild, måste du fortsätta exponeringen av stadsmiljön i 10 sekunder under den tid då himlen är tom på fyrverkerier. Med den svarta skivans hjälp styr du alltså själva grundexponeringen till rätt nivå av den omkringliggande miljöns fasta ljuskällor.
KOMPOSITION
Med den svart skivans hjälp kan du också komponera ditt eget fyrverkeri. Du bestämmer själv vilka stjärnfall och krevader du vill ha med i din komposition. Hamnar en pjäs på fel ställe i din bild, tar du inte bort skivan, utan avvaktar nästa. Kom bara ihåg att fäller du för din svarta skiva mitt i en krevad får du bara en halv krevad på filmen. Det kan vara nog så lurigt att komponera rätt då det stiger raketer, stjärnbomber och tänds bengaliska eldar på löpande band.
Och till sist
Med tekniken ovan får du vackra rörelser i bild. Skulle du vilja ta en bild som är skarp av en enstaka stjärnfallskrevad avvaktar du till du hör knallen. Den tid det tar för ljudet att komma till dig inklusive din snabba reaktionstid är i de flesta fall ett riktmärke för att pjäsen då är fullt utvecklad. Exponeringstiden är beroende på hur kraftigt ljus krevaden avger. Här är plats för misslyckanden om du inte har tidigare erfarenhet av ljust från den aktuella pjäsen. Testa på tiderna 1 sekund till 1/30 sekund och lär av misstagen.
Med dessa småtips önskar jag dig en trevlig foto natt. Klä dig efter väderlek. Ta gärna med dig en fällstol, en ficklampa, penna och block för anteckningar och en korg med varmt att äta och dricka om du måste vara på plats en längre tid innan fyrverkerierna tar sin början.
