Cyborgen i konst, film och litteratur

En cyborg är en sammansmältning av människokropp och teknik. Termen dök upp inom rymdforskningen år 1960 men spridde sig snabbt utanför laboratorier. I filmvärlden har cyborgen fått både hjältens och fiendens roll. Inom teorin står den för möjligheten att överskrida etablerade gränser. I konstens värld har den gått från idé till fysisk verklighet. Redaktionen följer här cyborgens resa genom kulturen.

Ett ord från rymdforskningen

Forskarna Manfred Clynes och Nathan Kline skapade ordet cyborg. Enligt Guinness World Records användes det första gången i deras artikel, som också är den tidigaste dokumenterade förekomsten. Den hette Cyborgs and Space och kom ut i tidskriften Astronautics i september 1960. Ordet är bildat genom en sammandragning av cybernetik och organism.

Clynes och Kline föreställde sig en människa som modifierats för att klara långa rymdfärder. I stället för att skapa jordliknande förhållanden runt astronauten ville de förändra själva kroppen med tekniska ingrepp. Med åren har betydelsen av ordet utvidgats. I dag syftar det på olika sätt att förstärka människokroppen med teknik.

Cyborgen på film

Cyborgen har blivit en av science fiction-filmens mest igenkännliga figurer. Två filmer från 1900-talets slut visar hur olika tolkningar den kan ha. I den ena framställs cyborgen som en person som har förlorat sin identitet. I den andra gestaltas den som en individ som ifrågasätter om hon någonsin har funnits.

RoboCop

Paul Verhoevens RoboCop från 1987 är en satirisk science fictionfilm som utspelar sig i Detroit. Polismannen Alex Murphy dödas av en brottslig grupp och återuppstår som cyborgen RoboCop på initiativ av en ambitiös chef på företaget Omni Consumer Products. Trots att han överlever har han förlorat sina minnen och mycket av sin känslomässiga kapacitet. Enligt museet M+ i Hongkong beskriver filmen en stad förstörd av brott och ekonomisk kris, där polisen tagits över av ett privat bolag.

Under ytan i nästan alla berättelser om cyborger finns samma grundläggande fråga: Vad definierar mänskligheten? RoboCop ger svaret att en del av Murphys väsen fortfarande finns kvar trots den tekniska omvandlingen. Filmen blev därmed en historia om andra chanser.

Ghost in the Shell

Mamoru Oshii regisserade den japanska animerade filmen Ghost in the Shell år 1995. Den bygger på Masamune Shirows manga från 1989. Handlingen utspelar sig år 2029 i den fiktiva staden New Port City och följer majoren Motoko Kusanagi, en cyborg som arbetar i en säkerhetsorganisation. Hon jagar en hackare som går under namnet Dockmästaren.

Filmen undersöker vad som gör en individ till just den personen när medvetandet kan existera i en maskinkropp. I titeln står ”ghost” för det unika inre som utgör personligheten, medan ”shell” avser den yttre kroppsliga strukturen som nu är teknisk. Berättelsen lämnar frågan obesvarad.

Cyborgmanifestet

Den amerikanska forskaren Donna Haraway publicerade essän A Manifesto for Cyborgs: Science, Technology, and Socialist Feminism in the 1980s år 1985 i tidskriften Socialist Review. Enligt bibliografin i universitetsarkivet vid Porto fanns den i volym 15, nummer 80. Texten återtrycktes senare i The Haraway Reader år 2004.

Haraway använder cyborgen som en metafor för att visa att gränserna mellan människa och maskin samt mellan människa och djur inte är absoluta. Hon kritiserar också en feminism som bygger på fasta identiteter och föreslår i stället gemenskap byggd på samhörighet. Essän har mött kritik, bland annat för en alltför positiv inställning till teknik. Den kallas ofta Cyborgmanifestet.

Cyborgen och kulturkritiken

Haraways manifest visar hur ett naturvetenskapligt begrepp kan bli ett analysverktyg för frågor om kön, makt och identitet. Hur sådana tankar diskuteras och granskas på kultursidorna redogör vi för i texten om kulturjournalistik i Sverige.

Cyborgen i konsten

I konstens praktik har cyborgen gått från fiktion till fysisk verklighet. Konstnären Neil Harbisson föddes med total färgblindhet och upplever världen endast i nyanser av grått. Han har en antenn monterad i sin skalle som är kopplad till en kamera. Antennen omvandlar ljusfärger till toner som han hör.

När Harbisson skulle förnya sitt brittiska pass 2004 vägrade myndigheterna först att godta ett foto med antennen. Till slut accepterades den som en del av hans identitet. Guinness World Records räknar honom därför som den första officiellt erkända cyborgen. Hans konst bygger på att färg blir ljud.

Harbisson visar hur konst och kropp kan smälta samman. Det knyter an till en lång tradition där konstnärer har använt nya tekniker för att utvidga sina sinnen. Fotografiet var en sådan teknik på 1800-talet, vilket vi beskriver i texten om fotografi som konstform.

Varför fascinerar cyborgen?

Cyborgen är en spegel. Den låter oss fråga vad som händer när tekniken kommer allt närmare kroppen. Mobiltelefoner, hörapparater och pacemakers gör att många redan lever nära tekniken. Kulturen ger oss ett språk för att tänka kring det.

Berättelserna om cyborger rör sig mellan hopp och skräck. Ibland är tekniken en räddning, som när en skadad människa får ett nytt liv. Ibland är den ett hot mot det som gör oss mänskliga. Det är den spänningen som har gjort cyborgen så användbar för filmare, filosofer och konstnärer. Konstnärer som arbetar med tryck och teknik har länge utforskat liknande gränser, vilket syns i guiden om grafiska tekniker.

Vanliga frågor om cyborgen

Vad betyder ordet cyborg?

Ordet är en sammandragning av cybernetik och organism. Det betecknar en varelse där människa och teknik har vuxit samman.

Vem hittade på ordet cyborg?

Manfred Clynes och Nathan Kline myntade ordet. Det användes i artikeln Cyborgs and Space i tidskriften Astronautics i september 1960.

Vad är Cyborgmanifestet?

Cyborgmanifestet är Donna Haraways essä från 1985 i Socialist Review. Hon använder cyborgen som bild för att gränser mellan människa, maskin och djur kan överskridas.

Vilka kända filmer har cyborger i huvudrollen?

Två kända exempel är RoboCop från 1987 och den japanska animerade filmen Ghost in the Shell från 1995. Båda frågar vad som gör oss till människor.

Finns det riktiga cyborger?

Guinness World Records har officiellt erkänt konstnären Neil Harbisson som den första cyborgen. Han har en antenn som översätter färger till ljud.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.