Många känner sig förnyade efter att ha deltagit i en konsert, sjungit i kören eller sysslat med måleri. Vetenskapliga undersökningar stödjer idén att kultur påverkar både hälsa och välbefinnande, men sambanden är inte så enkla som rubrikerna ibland antyder. Redaktionen har granskat omfattande kunskapsöversikter från både Folkhälsomyndigheten och WHO. Detta är vad de visar.
Folkhälsomyndighetens genomgång av 310 studier
I februari 2024 publicerade Folkhälsomyndigheten rapporten Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande. Den bygger på en litteraturöversikt av 310 studier, bland dem 19 systematiska översikter och 26 randomiserade kontrollerade studier. Underlaget är engelskspråkiga artiklar som publicerades mellan 2005 och 2021.
Rapporten omfattar flera olika befolkningsgrupper: äldre, barn och unga, personer med psykiska eller långvariga sjukdomar samt patienter och vårdpersonal. Effekterna varierar beroende på vilken konstform som används och vilken grupp som undersöks.
Musik och sång
Musik och sång är de kulturuttryck som det har forskats mest om. Enligt översikten finns kopplingar till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt till ökad social inkludering och känsla av gemenskap. Körsång kan mildra smärta och höja välbefinnandet hos personer med långvariga eller psykiska diagnoser. För den som vill fördjupa sig i hur vi har upplevt musik genom historien finns information i texten om ljudbärarnas kulturhistoria.
Dans
Dans kan ge positiva effekter på funktion och livskvalitet, särskilt bland äldre och individer med vissa medicinska tillstånd. Rapporten nämner exempelvis tangoprogram som kan stärka balansen hos personer med Parkinsons sjukdom. Dansen förenar rörelse, musik och samspel, vilket kan förklara varför den allt oftare blir föremål för forskning. Hur dansen är strukturerad i Sverige beskrivs i artikeln om dans i Sverige.
Bild och skapande
Skapande aktiviteter som att måla och teckna kan minska depression hos äldre. Hos vuxna med psykiatriska sjukdomar kan de minska den psykiska påfrestningen. Här räcker det ofta med enkla material och ett rum att vara i. Det som räknas är själva skapandet och inte hur bilden blir.
Teater och drama
Folkhälsomyndigheten bedömer forskningen kring teater och dramabaserad verksamhet som lovande. Drama i skolan kan stärka elevernas förståelse av hälsosamma levnadsvanor. Att spela upp en situation sceniskt kan göra kunskapen mer levande än traditionell klassrumsundervisning. Hur scenkonsten integreras i undervisningen redogörs för i texten om kultur i skolan.
Det som är mindre undersökt
Läsning, skrivande, berättande, film, fotografi och arkitektur har undersökts i mycket mindre utsträckning. Det innebär inte att dessa uttryck saknar betydelse för hälsan, utan att forskningen hittills har fokuserat på ett fåtal konstformer. Läsning erbjuder stora möjligheter för framtida studier, eftersom den är en av de vanligaste kulturvanorna i Sverige.
WHO:s stora översikt
Världshälsoorganisationens Europakontor publicerade i november 2019 en kunskapsöversikt om konstens påverkan på hälsa och välbefinnande. Den ingår i serien Health Evidence Network och bygger på data från över 3 000 studier. Slutsatsen är att konst kan ha stor betydelse för att förebygga ohälsa, främja hälsa samt stödja behandling och hantering av sjukdom under hela livet.
Studierna i materialet varierar kraftigt i omfattning och metod, från små pilotstudier och enskilda fallstudier till randomiserade kontrollerade försök. WHO uppmanar beslutsfattare att använda den ökande kunskapsbasen, främja kulturell delaktighet och stärka samverkan mellan olika verksamhetsområden.
Kulturvanor och hälsa i Sverige
Svenska undersökningar ger också stöd för ett samband. Myndigheten för kulturanalys har kartlagt befolkningens kulturvanor via SOM-undersökningen. I rapporten Kulturvanor i Sverige 1989 till 2018 framhåller myndigheten att lägre självrapporterad hälsa och lägre livstillfredsställelse sammanfaller med begränsat kulturdeltagande inom alla kulturområden.
Det är oklart om dålig hälsa gör att man deltar mer sällan i kultur eller om brist på kulturupplevelser bidrar till sämre välbefinnande. En person med nedsatt mående kan ha mindre energi att gå på bio eller teater. Samtidigt kan kulturen stärka välbefinnandet. Utbildningsnivå och inkomst är nära kopplade till kulturvanor och kan påverka både hälsan och deltagandet.
Därför är sambanden svåra att mäta
Folkhälsomyndigheten identifierar tre utmaningar. Kulturdeltagande är ofta beroende av socioekonomisk bakgrund och utbildning. Det är komplicerat att kvantifiera kulturens effekter och det finns ingen gemensam utvärderingsmetod. Forskningsrapporter inkluderar sällan information om eventuella negativa konsekvenser.
Kultur som återhämtning i vardagen
Studierna erbjuder inga färdiga lösningar men väl uppslag. De aktiviteter som undersökts i störst utsträckning görs ofta tillsammans med andra. Att sjunga i kör, vara med i en dansgrupp eller gå en målarkurs skapar både rörelse och socialt sammanhang. Studieförbunden är nationellt spridda och enligt Kulturanalys är andelen deltagare i studiecirklar lika hög på landsbygden som i tätorter.
Återhämtning kan också vara att bara ta emot. Ett museibesök, en roman eller en promenad med en ljudbok är kultur som inte kräver prestation. Den som vill läsa om hur naturen har inspirerat konstnärer och författare kan fortsätta med texten om naturen i svensk konst och litteratur.
Kultur är ingen ersättning för medicinsk vård. Personer med psykisk ohälsa eller andra sjukdomar behöver stöd från hälso- och sjukvården. Trots detta visar forskningen att kulturen kan fungera som ett värdefullt stöd och bidra till ett gott liv.
Vanliga frågor om kultur och hälsa
Är kultur bra för hälsan?
Studierna visar på kopplingar mellan kulturaktiviteter och förbättrad hälsa samt ökat välbefinnande. Att fastställa orsakssamband är dock svårt eftersom kulturdeltagande ofta samvarierar med utbildning och ekonomisk situation.
Vilken kulturaktivitet är mest studerad?
Musik och sång är de mest utforskade områdena. Enligt Folkhälsomyndighetens sammanfattning kan körsång minska smärta och förbättra välbefinnandet hos personer med långvariga sjukdomar.
Hur många studier bygger Folkhälsomyndighetens rapport på?
Rapporten från 2024 bygger på 310 studier som publicerades mellan 2005 och 2021. Bland dem finns 19 systematiska översikter.
Kan dans hjälpa vid Parkinsons sjukdom?
Enligt rapportens sammanställning kan tangoprogram förbättra balansen hos personer med Parkinsons sjukdom. Dans visar även positiva effekter på livskvaliteten hos äldre.
Kan kultur ersätta vård?
Nej. Kultur fungerar som ett stöd men är inte en självständig terapi. Personer med hälsoproblem bör söka hjälp från hälso- och sjukvården.
Källor
- Folkhälsomyndigheten 2024: Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande
- WHO Europe 2019: What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being?
- Myndigheten för kulturanalys: Kulturvanor har samband med hälsa och livstillfredsställelse
Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.
