Läsfrämjande innebär alla åtgärder som syftar till att öka antalet läsare och få människor att läsa mer. I Sverige är folkbiblioteken centrala aktörer i detta arbete. Enligt lag ska de erbjuda kostnadsfria lån av litteratur och satsa extra på barn och unga. Redaktionen beskriver här hur läsfrämjandet är strukturerat och vilken betydelse det har för dig som läsare, förälder eller lärare.
Bibliotekslagen: grunden för läsfrämjandet
Folkbibliotekens uppdrag regleras i bibliotekslagen (2013:801). Lagstiftningen kräver att biblioteken stödjer det demokratiska samhällets utveckling och säkerställer att biblioteksverksamheten är tillgänglig för alla.
Vissa bestämmelser i lagen är särskilt avgörande för läsfrämjandet. Alla får låna litteratur utan kostnad på folkbiblioteken eller på annat sätt ta del av den. Biblioteken får debitera för porto, kopiering och försenade lån, men själva lånet är alltid gratis. De ska också ge särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom anpassad litteratur och stödteknik.
Barn och unga är prioriterade
Lagen kräver att folkbiblioteken ägnar särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkliga utveckling och väcka intresse för läsning. Därför ingår barnavdelningar, högläsning och åldersanpassade bokrekommendationer i bibliotekens vardagliga verksamhet. För skolbibliotek finns ytterligare bestämmelser i skollagen.
Kulturrådets uppdrag för läsning
Statens kulturråd har i uppdrag att starta, samordna och utvärdera läsfrämjande insatser med nationell strategisk vikt. Det framgår av Kulturrådets sida om läsfrämjande. Myndigheten delar ut bidrag till projekt som främjar läsning och litteratur samt ger ekonomiskt stöd för litteraturinköp. Skolverket ansvarar för läsundervisningen i skolan, medan Kulturrådet arbetar med läsfrämjande utanför skolans ram.
Bokstart för de minsta
Bokstart är en satsning för små barns språkutveckling. Den riktar sig till vuxna i närheten av barn mellan 0 och 3 år. Folkbibliotek, barnhälsovård och förskola samarbetar för att nå föräldrarna. Satsningen började som pilotverksamhet i tre städer och två regioner och har sedan 2021 varit en del av Kulturrådets permanenta verksamhet.
Läsrådet och läsambassadören
Regeringen inrättade Läsrådet hösten 2021 som ett rådgivande organ inom Kulturrådet. Rådet ska samordna läsfrämjandet med fokus på barn och unga. Myndigheten för tillgängliga medier och Skolverket är knutna till rådet vid behov. I mars 2026 kom ett nytt handlingsprogram för läsfrämjande för åren 2026 till 2028, framtaget med stöd av Läsrådet.
Läsrådet föreslår också en läsambassadör som ska ge litteraturen ett ansikte utåt. Agnes Török var läsambassadör 2024 till 2026 och Gift Blessing har uppdraget för perioden 2026 till 2028. Den nya läsambassadören presenterades på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2026.
Tips för föräldrar
Fråga gärna personalen på barnavdelningen om vilka böcker som passar ditt barns ålder och intressen. Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog innehåller mer än 200 rekommendationer och kan vara en bra utgångspunkt. Fortsätt att läsa högt även när barnet börjar läsa självt.
Hur ser barns och ungas läsande ut i dag?
Kulturrådet redogör för läget i rapporten Nuläge om barns och ungas läsning från 2023. Enligt PISA 2018 når cirka 20 procent av 15-åringarna i Sverige inte basnivån i läsförståelse. Bland pojkar är andelen 23 procent och bland flickor 14 procent. Barns och ungas socioekonomiska bakgrund påverkar både deras läsintresse och deras läsförmåga i stor utsträckning.
Läsvanorna skiljer sig mellan åldrar. Enligt Mediebarometern 2021 hade barn mellan 9 och 14 år den högsta andelen daglig bokläsning, 53 procent. Unga mellan 15 och 24 år hade den lägsta, 43 procent. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har visat att andelen unga som läser böcker på fritiden varje vecka halverades mellan 2007 och 2018, från 60 till 30 procent.
Biblioteken når många barn. Enligt Kulturrådets rapport är 18 procent av de aktiva låntagarna på folkbiblioteken mellan 0 och 17 år. Utlåningen är högst där utbudet är rikligt. Tillgången till barn- och ungdomsböcker varierar mellan olika delar av landet.
Tre frågor för framtidens läsfrämjande
Kulturrådet identifierar tre centrala utmaningar i sin rapport. För det första måste läsningen främjas mer aktivt bland unga och unga vuxna. För det andra krävs insatser för att minska skillnaderna i läsvanor som uppstår ur socioekonomiska olikheter. För det tredje bör unga ges större möjlighet att påverka hur läsfrämjande verksamhet utformas.
Läsrådet påpekar att många av initiativen riktas mot barn fram till och med mellanstadiet. Rådet föreslår därför att unga och unga vuxna ska prioriteras tydligare i framtida arbete. Ett annat förslag gäller att skolbibliotek ska ha utbildad personal, en rekommendation som även framfördes i en statlig utredning år 2021.
Böcker som öppnar dörrar
Läsfrämjande handlar inte endast om siffror och statistik. Det kan också vara den rätta boken vid rätt tillfälle. För vissa unga är det en berättelse som speglar deras egna livserfarenheter. Redaktionen har tagit fram en läsguide med böcker om att växa upp nära missbruk, där varje boktitel granskats noggrant.
Kultur i skolan och läsning hör nära ihop. I artikeln om kultur i skolan beskrivs hur yrkesverksamma författare och scenkonstnärer integreras i undervisningen. I texten om kulturjournalistik i Sverige redogörs för hur böcker recenseras i press och radio.
Vanliga frågor om läsfrämjande och bibliotek
Kostar det något att låna böcker på biblioteket?
Nej, bibliotekslagen säger att folkbiblioteken ska erbjuda lån av litteratur utan avgift till allmänheten. Biblioteken får dock debitera för exempelvis försenade återlämnanden eller kopieringstjänster.
Vad är Bokstart?
Bokstart är en satsning för små barns språkutveckling. Bibliotek, barnhälsovård och förskola samarbetar för att nå föräldrar till barn mellan 0 och 3 år.
Vad gör Läsrådet?
Läsrådet är ett rådgivande organ inom Kulturrådet som bildades år 2021. Dess uppgift är att samordna läsfrämjande insatser med särskild inriktning på barn och unga samt att föreslå utnämningen av läsambassadören.
Vem är Sveriges läsambassadör?
Gift Blessing är läsambassadör för perioden 2026 till 2028. Agnes Török hade uppdraget 2024 till 2026.
Läser unga mindre i dag?
Studier visar att andelen unga och unga vuxna som läser regelbundet har sjunkit. Mellan 2007 och 2018 halverades andelen unga som läser böcker varje vecka på fritiden.
Källor
- Sveriges riksdag: Bibliotekslag (2013:801)
- Kulturrådet: Läsfrämjande
- Kulturrådet 2023: Nuläge om barns och ungas läsning
- Kulturrådet: Handlingsprogram för läsfrämjande 2026 till 2028
Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.
